-->

Alla barn har rätt att må bra

Du har rätt att må bra, känna dig trygg och vara omtyckt för den du är. Dina föräldrar har ansvar för att du har det bra om du är yngre än 18 år. Ibland kan en släkting, fosterförälder eller någon vuxen som du bor med ha samma ansvar som en förälder.

Din förälder ska bry sig om dig. De ska se till att du till exempel får tillräckligt med mat, kläder och en säng att sova i.

Du har rätt att gå i skolan och lära dig saker som läsa, skriva och räkna. Det är så viktigt att din förälder är skyldig att se till att du kan gå i skolan.

Du har också rätt att ha det bra på din fritid. Det betyder att du både ska få göra sådant som du tycker är roligt och kunna vila.

Vuxna får inte göra vad som helst

Vuxna får bestämma vissa saker, till exempel när du ska gå och lägga dig. Men de får inte göra vad som helst. Föräldrar eller andra vuxna får till exempel inte göra något av det här:

  • De får inte säga elaka saker till dig eller om dig.
  • De får inte låsa in dig.
  • De får inte hota med att det kan hända hemska saker om du inte gör som de vill.
  • De får inte slå dig.
  • De får inte slå någon annan.
  • De får inte göra saker med din kropp som du inte vill.
  • De får inte bestämma att något ska vara er hemlighet. Du har alltid rätt att berätta om det som gör dig ledsen eller orolig. Prata med en vuxen som du gillar.

Inte ditt fel
Det är aldrig okej om en vuxen slår dig, inte bryr sig om dig eller är elak mot dig. Det är ett brott.

Om du råkar ut för det, så behöver du berätta det för en vuxen du gillar. Du behöver inte skämmas för att du råkat illa ut. Det är inte ditt fel. Det kan kännas så och det kan vara ett skäl till att det kan vara svårt att berätta vad som har hänt. Att berätta innebär inte att du skvallrar. Det är ett sätt att få hjälp.

Så får du hjälp

Om du mår dåligt eller om något känns fel, berätta det för en vuxen. Du ska inte behöva vara ensam med det jobbiga. Det går att göra saker så att det blir bättre.

En vuxen ska se till att du får den hjälp du behöver. Det kan vara en förälder, en kompis mamma, en tränare, en släkting, eller en annan vuxen som känns bra.

Du kan prata med vem som helst i skolan som du gillar, en lärare, skolsköterskan, kuratorn eller någon på fritids.

Att ringa en telefonjour eller besöka en chatt kan vara ett bra sätt att börja berätta om hur du har det.

Här hittar du förslag på vart du kan vända dig.

En del vuxna kan vara dåliga på att lyssna. Om du känner att du inte får den hjälp du behöver, prova att prata med någon annan vuxen. Ge inte upp. Du har rätt att få hjälp.

Kom ihåg att:

  • Du har rätt att känna dig trygg.
  • Du har rätt att vara barn och få göra saker som du mår bra av.
  • Du ska inte ta ansvar för om en vuxen mår dåligt, det är aldrig ditt fel.
  • Du har rätt att säga vad du tycker.
  • Du är inte ensam. Det finns hjälp att få.

Läs mer om “Alla barns rättigheter”

Hemligheter

Alla har hemligheter. Du har säkert saker som du inte berättar för någon. Ibland kanske du delar den med med en eller flera kompisar.

Hemligheter kan vara bra och göra dig glad. De kan vara spännande eller viktiga. De kan kännas magiska eller som en skatt.

Men hemligheter kan också vara dåliga, svåra eller jobbiga. Som att någon slår dig hemma, att någon som tar hand om dig är sjuk eller ofta är full.

Du kanske blir tvingad att göra något du inte vill eller att en vuxen gör saker med din kropp som du inte vill.

Din hemlighet är kanske att något känns fel fast du inte riktigt vet vad det är.

Om barn och vuxna ska ha hemligheter ihop måste barnet alltid bestämma. En vuxen får inte bestämma att något som känns fel ska vara hemligt.

Om en vuxen säger att det kan hända hemska saker om du berättar om er hemlighet är det inte någon bra hemlighet.

En kompis som berättar om sin hemlighet för dig visar att hon eller han litar på dig. Är den rolig och gör er glada är den bra.

Om en kompis berättar något som är jobbigt kan det vara svårt att veta vad du ska göra. Kompisen kanske vill att det ska vara en hemlighet. Men om den känns svår eller gör dig orolig ska den inte vara hemlig.

Hemligheter som gör ont eller är jobbiga ska inte vara hemliga. Det är bra att berätta för en vuxen som du litar på, även om det känns svårt.

Om en kompis har en hemlighet som känns svår eller gör dig orolig ska den inte heller vara hemlig. Att berätta om den för en vuxen är inte att svika. Det är ett sätt att hjälpa din kompis.

Prata med en vuxen i skolan

I skolan finns många vuxna som du kan prata med. De är vana vid att träffa barn som har det jobbigt.

Prata med den du litar på, och som du tycker om att prata med. Det kan till exempel vara en lärare, fritidsledare, skolsköterska eller skolkurator. Du kanske har bra kontakt med vaktmästaren eller någon som jobbar i skolmatsalen?

Att prata om det som är jobbigt kan ofta göra att man mår lite bättre.

Elevhälsan
Skolsköterskan och skolkuratorn tillhör det som kallas elevhälsan. De jobbar för att elever ska må bra. På elevhälsan jobbar också en skolläkare, speciallärare och en skolpsykolog. Det kan också finnas andra, men det är olika från skola till skola. Vilka öppettider elevhälsan har är också olika.

Skolsköterska

Alla barn i skolan träffar skolsköterskan någon gång. Hos skolsköterskan får man till exempel väga och mäta sig och få vaccinationer. Du kan gå till skolsköterskan med det mesta, till exempel om du har slagit dig, är ledsen eller bara vill prata en stund.

Anette Walfridsson och Hamide Sattari jobbar som skolsköterskor. Här kan du höra  mer om vad de kan hjälpa dig med.

Skolkurator

Skolkuratorn är bra på att lyssna och att komma på nya sätt att tänka på saker. Skolkuratorn kan hjälpa till att hitta lösningar på sådant som är jobbigt eller känns svårt i skolan, hemma eller på din fritid.

Veronica Rapp och Yvonne Wester jobbar som skolkuratorer. Här kan du höra mer om vad de kan hjälpa till med.

Skolläkaren

Skolsköterskan kan boka tid hos skolläkaren åt dig om det behövs. Det kan till exempel vara om du har ont någonstans och skolsköterskan tycker att det behöver undersökas mera.

Skolpsykolog

Du kan få träffa skolpsykologen om du har det svårt i skolan eller hemma. Skolpsykologen kan ta reda på vad du är bra på och vad du behöver för hjälp med det som är svårt.

Specialpedagog

Om du behöver extra hjälp med skolarbetet får du träffa specialpedagogen. Det kan till exempel vara att man har svårt att läsa eller skriva. Specialpedagogen är van vid vilka problem man kan få i skolarbetet och hjälper dig så att du ska få det lättare.

Sekretess och tystnadsplikt

Skolsköterskan, skolläkaren, skolkuratorn eller skolpsykologen får inte berätta för någon annan vad du säger till dem. De kommer inte att ringa dina föräldrar och säga att du har varit på elevhälsan och vad du har sagt. Det kallas tystnadsplikt och står i lagen.

Men ibland kan de vara tvungna att berätta saker vidare. Du har rätt att må bra och om föräldrar eller andra vuxna gör något fel mot dig måste det stoppas. Det står också i lagen.

Den du pratar med på elevhälsan kan förklara mer om tystnadsplikt för dig.

Lilly är jätterädd för spindlar

Lilly vågade inte åka med klassen på skogsutflykten idag. Hon är så rädd för spindlar och det finns så många i skogen. Lilly sa till sina föräldrar att hon kände sig sjuk och behövde vara hemma från skolan.

Alla säger att det inte finns farliga spindlar i Sverige, men Lilly kan inte sluta vara rädd ändå. Om hon ser en spindel blir hon yr och det känns som om hon ska svimma.

Lilly ska inte behöva må så här. Det är jättetråkigt att hon inte våga åka med på utflykten för att hon är så rädd för spindlar. När man är så rädd för någonting som Lilly är kallas det att man har en fobi.

Lilly behöver berätta om sin rädsla för en vuxen som hon litar på. Hon kan få kontakt med någon som kan hjälpa henne att bli av med fobin, till exempel en psykolog.

Så får Lilly hjälp

En av Lillys lärare upptäcker att Lilly aldrig åker med på utflykterna. Läraren frågar Lilly varför och efter ett tag vågar Lilly berätta att hon är så rädd för spindlar. Hon skäms över det, men läraren tycker inte att det är konstigt.

Lilly får träffa en psykolog som hjälper barn som är mycket rädda för någonting. De träffas flera gånger och Lilly får öva bort sin rädsla.

Nu är inte Lilly lika rädd för spindlar längre och kan åka med på skogsutflykterna. Hon tycker att det är jätteroligt att vara i skogen.

Om du behöver hjälp – klicka här för att få veta hur du kan göra.

FAKTA

Fobi
Det är vanligt att vara rädd för olika saker. Men om du är mycket rädd för någonting som egentligen inte är farligt kallas det en fobi.

FAKTA

Det kan till exempel vara

  • spindlar, ormar eller olika djur
  • att ta sprutor
  • att prata inför andra
  • höga höjder
  • att åka hiss.

FAKTA

Om du möter eller ser det du är rädd för kan du må mycket dåligt. Hjärtat kan slå snabbt och du kanske blir yr och får svårt att andas.

Kanske brukar du undvika det du är rädd för så mycket det går. Därför kanske du inte vågar göra sådant du egentligen vill.

FAKTA

Hur kan jag må bättre?
Du kan få hjälp så att du slutar vara så rädd. Då kan du få prata med någon som är bra på att hjälpa personer som har en fobi, till exempel en psykolog.

FAKTA

Att prata med en kompis

Att prata med en kompis kan vara bra, men ofta behöver en vuxen hjälpa till. Klicka här för att läsa vad du kan göra om en kompis berättar något jobbigt.

Kajsas mamma har en psykos

Kajsa går i tredje klass. För några dagar sen sa hennes mamma plötsligt att hon egentligen var en spion åt några rymdmänniskor. Så brukar inte mamma säga och Kajsa tyckte det verkade konstigt. Kajsas pappa tyckte också det för han hjälpte mamma till sjukhuset. Det visade sig att Kajsas mamma hade fått en psykos.

Nu är Kajsas mamma på sjukhuset för att få hjälp att må bra igen. Kajsa tänker på sin mamma hela dagarna och känner sig orolig för hur det ska gå.

Det är bra om Kajsa kan få svar på det hon undrar över. Mamma kan ha svårt att själv förklara nu när hon är sjuk, men Kajsa kan fråga sin pappa och personalen som tar hand om hennes mamma. Personalen ska se till att Kajsa får information, och har det bra. Dom ska berätta för henne på ett sätt så hon förstår. Kajsa kan också ställa egna frågor, det finns inga “dumma” frågor. Ibland är det bra att få höra samma sak flera gånger.

Så får Kajsa hjälp

På sjukhuset jobbar Seppo som är sjuksköterska. Han visar Kajsa hur det ser ut på avdelningen och säger att Kajsa får komma på besök så ofta hon vill. Seppo berättar också för Kajsa vad en psykos är och hur hennes mamma ska få hjälp att må bra igen.

Seppo säger också att Kajsa får fråga honom vad hon vill. Det är bra, för Kajsa kommer på nya saker att fråga hela tiden. Hon känner sig mindre orolig när hon vet att hon kan prata med Seppo. Efter några veckor mår Kajsas mamma bättre igen och kan komma hem.

Om du behöver hjälp – klicka här för att få veta hur du kan göra.

FAKTA

Psykos

Psykos är en sjukdom som gör att en person förändras. Inte i hur hen ser ut, utan hur hen är.

De som har en psykos tror att saker finns som egentligen inte finns. Till exempel kan de tro att någon förföljer eller radiostyr dem. De kan höra röster som ingen annan hör. Det kan vara som att de drömmer, fast de är vakna.

FAKTA

Det kan vara jobbigt att se någon du tycker om få en psykos. Hen kan vara annorlunda än annars och säga saker du inte förstår. Det beror på sjukdomen. Det är aldrig ditt fel att din förälder eller någon annan vuxen som tar hand om dig är sjuk.

FAKTA

Hur mår man bättre?

Den som får en psykos behöver ofta vara på sjukhus ett tag, för att få hjälp att må bättre.

En del får en psykos bara en gång. Andra kan bli sjuka igen och behöva åka tillbaka till sjukhuset.

FAKTA

Du kan behöva prata

Om någon av dina föräldrar, eller någon annan vuxen som tar hand om dig, får en psykos har du rätt att få veta mer om sjukdomen. Personalen som tar hand om din förälder ska berätta mer för dig. Det är viktigt att du får prata om dina känslor och känna dig trygg och omhändertagen.

Det kan vara bra att prata med någon vuxen om hur du känner.

Berätta utan att säga vem du är

Du kan få hjälp och stöd utan att berätta vem du är. Här hittar du exempel på ställen dit du kan vända dig.

BRIS hjälper barn som inte har det bra.

Rädda barnens stödlinje är för dig som har flytt till Sverige.

Trygga Barnen kan du kontakta om du har någon nära som har problem med alkohol eller mår psykiskt dåligt.

Kuling.nu är för dig som har en förälder med psykisk sjukdom.

Jourhavande kompis finns om du känner att du behöver prata med någon.

 

Berätta för en vuxen

Prata med en vuxen

Om du mår dåligt eller om något känns fel, berätta det för en vuxen. Du ska inte behöva vara ensam med det jobbiga. Det går att göra saker så att det blir bättre.

En vuxen ska se till att du får den hjälp du behöver. Det kan vara en förälder, en kompis mamma, en tränare, en släkting, eller en annan vuxen som känns bra.

Ta hjälp av någon i skolan

Du kan prata med vem som helst i skolan som du gillar, en lärare, skolsköterskan, kuratorn eller någon på fritids.

Berätta utan att säga vem du är

Att ringa en telefonjour eller besöka en chatt kan vara ett bra sätt att börja berätta om hur du har det.

Här hittar du förslag på vart du kan vända dig.

Ge inte upp

En del vuxna kan vara dåliga på att lyssna. Om du känner att du inte får den hjälp du behöver, prova att prata med någon annan vuxen. Ge inte upp. Du har rätt att få hjälp.

Du har rätt att må bra

Kom ihåg att:

  • Du har rätt att känna dig trygg.
  • Du har rätt att vara barn och få göra saker som du mår bra av.
  • Du ska inte ta ansvar för om en vuxen mår dåligt, det är aldrig ditt fel.
  • Du har rätt att säga vad du tycker.
  • Du är inte ensam. Det finns hjälp att få.

Läs mer om “Alla barns rättigheter”

Hermans pappa slår hans mamma

I natt vaknade Herman av att hans föräldrar skrek åt varandra i köket. De var jättearga på varandra. Herman gick ut i köket för att säga åt dem att sluta. Då såg han hur hans pappa slog till hans mamma så hårt att hon ramlade omkull. Sedan sparkade han till henne.

Herman vet att det har hänt flera gånger. Det känns jätteläskigt – men Herman vågar inte berätta det för någon. Tänk om pappa blir ännu argare då och börjar slåss ännu mer?

Det är alltid fel att slåss. Hermans mamma ska inte bli slagen – och Herman ska inte behöva titta på. Herman kan inte rå för det, det är hans pappa som gör fel.

Herman ska berätta vad som händer hemma för en vuxen som han litar på. Det är viktigt att han gör det även om det är svårt. Det är ett sätt att få hjälp – och andra vuxna är skyldiga att hjälpa till om någon blir slagen. Herman ska inte behöva ta ansvar för det.

Så får Herman hjälp

Herman vet inte vad han ska göra. Men så kommer han på BRIS. Dit kan barn ringa och berätta utan att säga vad de heter. Herman tycker att det känns bra att inte behöva säga vem han är.

På BRIS får han prata med en kurator, som är bra på att lyssna och vet hur man kan få hjälp med olika problem. Hon lyssnar på Herman och frågar honom olika saker.

Innan de lägger på säger hon att det vore bra om Herman också berättade för en vuxen som finns nära honom som kan hjälpa honom. Hon säger också att det som hänt inte är Hermans fel och att det var bra att han ringde till BRIS.

Nu kändes det lättare att berätta för någon annan också. Så en dag går Herman till skolsköterskan och berättar om vad som händer hemma hos honom. Skolsköterskan säger att hon behöver berätta för någon mer som är bra på att veta hur Herman och hans familj kan få hjälp.
Om du behöver hjälp – klicka här för att få veta hur du kan göra.

FAKTA

När vuxna bråkar eller slåss

Ibland tycker vuxna olika och blir arga på varandra. De kanske skriker åt varandra eller smäller i dörrar. Det kan vara obehagligt att höra och se. Ofta går bråket över efter en stund och de blir sams igen.

Men det är inte okej att vuxna slår varandra. Även om de är arga på varandra eller tycker olika.

FAKTA

Du ska inte behöva se på när någon i din familj eller någon annan bli slagen.

Om vuxna slåss är det aldrig barnets fel. När någon i en familj blir slagen måste andra vuxna hjälpa till. Så står det i lagen.

FAKTA

Om vuxna bråkar väldigt mycket eller slår varandra hemma hos dig behöver du berätta det för en vuxen. Att berätta innebär inte att du skvallrar. Det är ett sätt att få hjälp.

Att prata med en kompis kan vara bra, men ofta behöver en vuxen hjälpa till. Klicka här för att läsa vad du kan göra om en kompis berättar något jobbigt.

Robins faster sover aldrig

Robin är elva år och bor hos sin faster Eva. För ett tag sedan låg Eva mest i sängen hela dagarna och bara tittade. Hon lagade ingen mat och Robin fick äta smörgåsar. En natt vaknar Robin av doften av nybakat bröd. Hon går ut i köket – och där står Eva och bakar bullar. Hög musik dånar ur radion.

Robin frågar Eva varför hon bakar mitt i natten. Eva svarar att hon inte behöver sova och inte hinner med allt på dagarna.

Det ligger bullar över hela köket, det är nog flera hundra. Det är förstås bra att faster Eva verkar glad igen och bullarna är goda. Men Robin tycker inte att Eva är som vanligt. Och det verkar ganska konstigt att baka mitt i natten. Trots att Eva gör saker hela tiden nu kan hon inte hjälpa Robin med läxorna, inte laga riktig mat – eller följa med och köpa nya skor.

Robin känner sig orolig för att Eva är sjuk, och undrar om det är hon som måste hjälpa Eva till en läkare.

Men Robin kan inte ta ansvar för det. Det bästa är om Robin kan berätta för någon vuxen om hur hon har det hemma.

Eva har en sjukdom som kallas för bipolär sjukdom. Hon behöver träffa en läkare för att få hjälp att må bättre och vara på sjukhuset ett tag. Under tiden kan någon annan vuxen behöva ta hand om Robin och se till att hon har det bra.

Så får Robin hjälp

Robin tänker att hon kan fråga skolsköterskan om faster Eva. Skolsköterskan sa en gång att henne kan man fråga om vad som helst. Robin tar med sig sin klasskompis Ella och går dit. Ella pratar först men efter en stund vågar Robin berätta själv.

Skolsköterskan lyssnar och säger att det är bra att Robin berättar. Faster Eva kan få hjälp att må bättre. Men skolsköterskan behöver prata med någon annan som är bra på att hjälpa vuxna. Skolsköterskan säger att Robin ska få veta precis vad som händer och att hon inte behöver vara rädd.

Faster Eva behöver vara på sjukhuset för att få hjälp. Eva får stanna några veckor tills hon mår bättre och kan komma hem igen. Under tiden får Robin bo hemma hos Ella.

Om du behöver hjälp – klicka här för att få veta hur du kan göra.

Om någon i din familj är sjuk ska personalen också tänka på hur du har det.

FAKTA

Bipolär sjukdom

Den som har bipolär sjukdom kan ibland vara väldigt ledsen och ibland väldigt livlig. Men ofta är han eller hon som vanligt.

FAKTA

När man är ledsen tycker man ingenting är roligt, inte ens sådant man brukar tycka är roligt. Man orkar inte göra nånting. Det kan vara så i många dagar.

När man är livlig vill man göra saker hela tiden och kan inte stoppa sig själv. Då kan man göra saker man ångrar i efterhand. Det kan verka som att man är glad, men det är man egentligen inte.

FAKTA

Att humöret svänger så kan vara svårt och förvirrande, både för den som är sjuk och för dem som är runtomkring.

Bipolär sjukdom kallas också för manodepressiv sjukdom. Första gången man blir sjuk brukar vara i tonåren eller senare.

FAKTA

Hur mår man bättre?

Om man har bipolär sjukdom behöver man få hjälp av en psykolog eller läkare för att må bättre. Det är vanligt att man får medicin.

FAKTA

Du kan behöva prata

Om du har en förälder som har bipolär sjukdom har du rätt att få veta mer om sjukdomen. Det behöver du för att förstå varför din mamma eller pappa inte mår bra. Det är inte ditt fel att din förälder är sjuk.

Om du är orolig för en vuxen som du bor med, berätta det för en vuxen.

Elsa är mobbad

Elsa skulle vilja vara som de andra, mer vanlig och inte så här jobbig. Då skulle hon få vara med och leka. Elsa vill sluta vara jobbig, men vet inte hur hon ska göra. Om hon är tyst är hon jobbig. Om hon pratar är hon jobbig. De säger att hon är ful också.

Elsa förstår inte varför. Hon kan inte se vad som gör henne ful och andra söta. Om hon har en ny tröja på sig så skrattar alla, även om någon av de söta har en likadan.

Det är inget fel på Elsa. Hon är utsatt för mobbning och det är svårt att veta varför det blir så ibland. Men mobbning är alltid fel. Man måste inte se ut eller vara på ett visst sätt för att duga.

Även om det kan vara jobbigt behöver Elsa berätta om det här för en vuxen. Skolan ska se till att ingen blir utsatt för mobbning.

Så här får Elsa hjälp

Men Elsa vågar inte berätta för en vuxen. Hon tror att det kommer bli värre då.

En dag när några klasskamrater ropar något elakt efter henne kommer en äldre tjej fram till Elsa och lägger armarna om henne. Hon heter Ebba och är två år äldre och jättetuff. Hon säger: Bry dig inte om dem! Sen går Ebba fram till barnen som ropat och säger åt dem att sluta med det.

Sen berättar Ebba för Elsa att hon också varit mobbad och att det kan bli bättre, men att de behöver prata med någon vuxen på skolan. Ebba och Elsa kan tillsammans berätta för Elsas lärare Nadja.

Nadja pratar med klassen om mobbning. De får se en film om en kille som blir mobbad och efteråt pratar de om hur man kan vara en schysst kompis.

Det blir inte bättre på en gång, men efter ett tag. Elsa och Ebba blir kompisar. Elsa lär känna Ebbas kompisar och får vara med dem på rasterna.

De andra barnen slutar att mobba Elsa, men hon har svårt att glömma. Därför pratar hon med skolans kurator då och då och förstår till sist att det inte var henne det var fel på.

Mobbning kan hända vem som helst.

Om du behöver hjälp – här får du veta hur du kan göra.

FAKTA

Mobbning
Om andra barn är dumma mot dig kallas det mobbning. Det kan till exempel vara att du blir retad, slagen eller hotad. Den som mobbar säger saker som gör dig ledsen.

FAKTA

Annat kan vara att

  • du inte får vara med och leka
  • andra barn skriver elaka saker på nätet om dig
  • du får elaka sms.

Det är aldrig okej och du behöver hjälp för att få stopp på det.

FAKTA

Den som mobbar kan säga dumma saker om hur du ser ut, dina kläder eller om hur du är.

Det är lätt att tro att det är så som de säger. Men så är det inte. Du är bra som du är och det ska du komma ihåg.

FAKTA

Varför blir någon mobbad?
Det är svårt att säga varför någon blir mobbad. De som mobbar kan själva må dåligt och är därför elaka mot andra. Andra barn kanske inte vågar säga ifrån för att de är rädda för att själva bli mobbade.

FAKTA

Viktigt att berätta för en vuxen
Det kan vara svårt att berätta för någon att du blir mobbad. Många barn är rädda för att göra sina föräldrar ledsna. Du kan känna att det är ditt eget fel att du blir mobbad, och skämmas för det. Men det är viktigt att berätta för någon vuxen om du blir mobbad, så att du kan få hjälp. Om det känns för svårt att prata om det kan du försöka skriva ner det, eller kanske rita.

FAKTA

Om du inte vill prata med dina föräldrar kan du prata med en annan vuxen. Du kan prata med vem som helst i skolan.

Skolan måste se till att inga barn blir mobbade, det står i lagen. Om du ser någon annan bli mobbad hjälper du den personen genom att berätta om det för en vuxen.

FAKTA

Att prata med en kompis
Att prata med en kompis kan vara bra, men ofta behöver en vuxen hjälpa till. Klicka här för att läsa vad du kan göra om en kompis blir mobbad.

William är ledsen

William är elva år. Han har varit ledsen i flera veckor. Varje dag hoppas han att det ska gå över, men det gör inte det.

För några månader sedan flyttade William och hans mamma till en annan stad. Nu bor han långt ifrån sina bästa vänner. I den nya skolan har han ännu inte fått några nya vänner.

Hans mamma märker att William är ledsen. När hon frågar om de ska åka till ett äventyrsbad i helgen har William ingen lust. Trots att det är bland det roligaste han vet. Han längtar bara efter sina gamla kompisar.

Det kan ta tid att få nya vänner när man flyttar till en ny plats. Ett sätt att hitta nya kompisar är att börja på en aktivitet som man tycker om.

Williams gamla vänner bor långt bort, men han kanske kan åka och hälsa på dem.

Det är bra om han kan berätta för sin mamma, eller en annan vuxen, om hur han känner.

William frågar sin mamma om de kan åka till deras gamla stad och hälsa på hans bästisar. Det är jätteroligt och William känner sig glad igen när de är där. De bestämmer att han ska åka tåg till sina bästisar en gång i månaden och sova över.

William har börjat spela innebandy i en klubb i nya staden. De tränar varje vecka och på helgerna är det ofta match. På innebandyn har William lärt känna andra barn och de träffas även när det inte är träning.

Efter ett tag känner sig William gladare och han besöker sina gamla kompisar mer sällan. Han trivs allt bättre i sin nya skola och börjar få nya kompisar där.

Om du behöver hjälp – klicka här för att få veta hur du kan göra.

FAKTA

Att vara ledsen

Alla känner sig ledsna då och då. Att vara ledsen är lika naturligt som att vara glad. Det är okej att gråta och vara ledsen.

FAKTA

Ibland kan det vara något särskilt som gör att du känner dig ledsen. Som till exempel att

  • det är jobbigt hemma
  • någon är dum
  • du känner dig ensam
  • någon du tycker om är sjuk.

Ibland kan du vara ledsen utan att förstå varför. Du är ledsen ändå.

FAKTA

Hur kan det bli bättre?

Ofta blir det bättre av sig själv efter ett tag och du känner dig gladare igen. Det kan kännas lättare att berätta för någon som du gillar och som kanske kan hjälpa dig att hitta ett sätt att bli glad igen.

Om du är ledsen länge, och till exempel inte tycker att det du brukar gilla är kul, kan du behöva få hjälp av en psykolog eller en läkare. Berätta för en vuxen som kan hjälpa dig.

Nisses pappa är ofta full

Nisse bor med sin pappa och lillebror. Pappa brukar dricka mycket öl och är ganska ofta full. Nisse tycker så mycket om sin pappa och de brukar göra roliga saker ihop. Men när pappa är full vill han mest hänga i soffan och bryr sig inte om att han har lovat att gå på fotbollsmatch med Nisse.

När pappa inte håller det han lovat blir Nisse både arg och ledsen. Dessutom måste han passa sin lillebror och ge honom mat. Nisse vill inte så gärna ta hem kompisar. Han vill inte att de ska se när hans pappa är full.

Men Nisse kan inte ta ansvar för sin pappa och lillebror. Han ska inte behöva skämmas för att hans pappa är full. Pappa kan få hjälp att sluta dricka men han måste vilja det själv. Nisse kan inte ta ansvar för det. Det bästa är om Nisse berättar för en vuxen hur han har det hemma.

Så får Nisse hjälp

Nisse stannar kvar så länge det går på fritids för att slippa gå hem. En dag frågar Jörgen som jobbar på fritids varför Nisse inte vill gå hem och om det är något han vill prata om.

Jörgen följer med Nisse till skolkuratorn, som är bra på att veta vad det finns för hjälpställen för vuxna. Kuratorn föreslår att de ska prata tillsammans med Nisses pappa. Pappa vill tänka lite på det först.

När det gått en tid säger pappa att han tycker det är en bra idé. Han förstår att han behöver ha hjälp och han vill veta hur han kan få det. Kuratorn på skolan kan berätta för Nisses pappa var han kan vända sig för att få hjälp.

Nisse börjar i en grupp med andra barn som också har en förälder som dricker för mycket. I gruppen pratar de mycket om hur det känns. De gör också roliga saker ihop och Nisse får många nya bra kompisar.

Om du behöver hjälp – klicka här för att få veta hur du kan göra.

FAKTA

När någon dricker för mycket

Alkohol finns i till exempel öl och vin. Om man dricker mycket alkohol kan kroppen till slut bli van vid det. Det innebär att kroppen behöver ha mer och mer alkohol, annars mår man dåligt. Samtidigt är mycket alkohol dåligt för kroppen.

Ofta syns det inte utanpå att någon dricker för mycket. Det kan vara en gammal, ung, rik eller fattig person.

FAKTA

Orolig, arg, ledsen, tycker om

Det är vanligt att den som dricker för mycket alkohol gör saker som egentligen inte är okej. Det kan bli mycket bråk. Saker som personen har lovat eller har planerat kanske inte blir av.

Om din förälder ofta är full kan du känna dig besviken, arg, ledsen och orolig för honom eller henne. Det kan också vara svårt att se att någon man tycker mycket om mår dåligt.

Det kan vara svårt att veta vad som gäller. Det som var okej igår är inte okej idag. Det kan kännas otryggt och skrämmande att inte veta vad som gäller just idag.

FAKTA

Ta hand om syskon och laga mat

Du kanske få ta ett större ansvar hemma än vad kompisarna gör, som att laga mat, städa upp efter andra eller ta hand om syskonen. Du ska inte behöva ta så mycket ansvar som barn.

Om det är så hemma hos dig kanske du inte så gärna vill ta hem kompisar.

FAKTA

Det är aldrig ditt fel att en vuxen dricker för mycket

Det är vanligt att barn skäms eller tar på sig skulden för det som händer när en vuxen dricker för mycket alkohol. Men barn har aldrig ansvar för vad en vuxen ställer till med och ska inte behöva skämmas.

FAKTA

Det finns hjälp att få

Den som ofta är full kan få hjälp att ändra på det. Det kan ta lång tid och den personen måste själv vilja ha hjälp.

Men du ska inte behöva ta ansvar för att hjälpa en vuxen. Du har rätt att känna dig trygg hemma. Och du har rätt att ha en vuxen som tar hand om dig och ser till att du har det bra.

Om du inte har det bra hemma eller är orolig för en vuxen som du bor ihop med behöver du berätta det för en vuxen.

Alina måste tvätta händerna jämt

Alina letar efter en toalett. Hon måste tvätta händerna. Alina tror att om hon inte tvättar händerna snart kommer något jobbigt att hända – men om hon tvättar händerna kommer det inte att hända något dåligt.

Alinas bästa kompis frågade en gång varför Alina tvättar händerna hela tiden. Alina sa att hon behövde göra det, och att det inte gick att sluta. Kompisen sa att det var knäppt. “Det är väl bara att inte göra det”, sa hon. Nu tvättar Alina händerna i hemlighet.

Om man måste göra något för att inget hemskt ska hända kallas det tvångssyndrom. Det är inte knäppt, men jobbigt för den som har det. Alina behöver berätta för en vuxen hon litar på så att hon kan få hjälp. Hon kan få lära sig tänka på ett annat sätt, så att hon inte behöver tvätta händerna så mycket.

Så får Alina hjälp

Alina bor hos sin mormor en helg. Då märker mormor att Alina tvättar händerna väldigt ofta. Hon frågar Alina om det, och då berättar Alina allting.

Hon tyckte att det är skönt att prata om det, även om det är jobbigt först.

På måndagen följer mormor med Alina till skolsköterskan. För varje gång Alina pratar om det kändes det lättare.

Alina får också gå till Bengt som är bra på att hjälpa barn som har tvångssyndrom. Hon får öva sig på att inte tvätta sig så ofta.

Nu vet Alina att ingenting hemskt händer om hon inte tvättar händerna. Därför tvättar hon bara händerna när hon behöver, som innan hon ska äta.

Om du behöver hjälp – klicka här för att läsa hur du kan göra.

FAKTA

Tvångstankar och tvångshandlingar
Om du tänker på vissa saker fast du inte vill kallas det tvångstankar. Du kan till exempel tänka att det ska börja brinna eller att du har smittats av en sjukdom. Även om du vill går det inte att sluta tänka så.

FAKTA

Tankarna brukar göra att du mår dåligt.

Tvångshandlingar är sådant du gör för att må bättre när tvångstankarna kommer.

FAKTA

Det kan till exempel vara att

  • säga ett ord ett visst antal gånger
  • tvätta dig länge och noga många gånger om dagen.

Du kanske tror att du måste göra de här sakerna för att inget hemskt ska hända. Det kan ta mycket tid varje dag.

FAKTA

Hur kan jag må bättre?
Ofta mår du bättre om du får träffa någon som är bra att prata med och som kan hjälpa dig att tänka på ett nytt sätt, till exempel en psykolog.

FAKTA

Prata med någon
Om du känner igen dig i det här behöver du prata med en vuxen.

Att prata med en kompis kan vara bra, men ofta behöver en vuxen hjälpa till. Klicka här för att läsa vad du kan göra om en kompis berättar något jobbigt.

Amir är utsatt för sexuella övergrepp

Amir är nio år. Hans mamma har en ny kille som heter John. Flera gånger har John velat ta på Amirs snopp, fast Amir inte alls vill det. John säger att det är hemligt och att Amir inte får berätta det för någon. För då kommer nog mamma att bli väldigt arg – och säga att Amir inte får bo kvar hemma.

Men John gör flera saker som är väldigt fel. Han får inte göra saker med Amirs kropp som Amir inte vill. Det är alltid förbjudet för vuxna att göra så mot barn.

John gör också fel när han hotar med att Amir inte får bo kvar hemma, om han berättar. John säger så för att han vet att han gör fel mot Amir. Det är också därför John vill att det ska vara hemligt.

Amir ska berätta för någon vuxen som han litar på om vad John gör och säger. Det kan kännas svårt att prata om, men Amir måste göra det för att få hjälp. Det som hänt är inte Amirs fel – och han behöver inte skämmas.

Så får Amir hjälp

Amir tycker det är svårt att berätta och han är rädd för John. Men Amir förstår att han behöver berätta för att få hjälp. Benjamin är en av lärarna i hans klass. Amir tycker att han är schysst. Så en dag när alla andra är ute på rast säger Amir att han vill säga en sak till Benjamin.

Benjamin säger att Amir är modig som berättar. Både Benjamin och Amir skulle behöva prata med andra vuxna som vet mer om hur Amir kan få hjälp.

Benjamin kan följa med honom, men säger att Amirs mamma också behöver få veta vad som hänt.

När hon får veta blir hon väldigt arg på John och ledsen för att Amir hade råkat illa ut. Hon har inte vetat nånting.

Tillsammans med sin mamma får Amir komma till ett hjälpställe som är bra på att hjälpa barn som råkat ut för att en vuxen gör som John.

De som jobbar där säger att det är väldigt bra att Amir har berättat och att han inte har gjort något fel, och att han nu är på rätt ställe för att få hjälp. Amir behöver komma till hjälpstället flera gånger.

Om du behöver hjälp – klicka här för att få veta hur du kan göra.

FAKTA

Du bestämmer över din egen kropp.

Ingen får

  • ta på din snopp, snippa, stjärt eller ditt bröst.
  • be dig om att du ska ta på din snopp eller snippa medan den personen tittar på.
  • tvinga dig att ta, suga eller slicka på hens snopp eller snippa.
  • visa sin snopp eller snippa för dig.

FAKTA

Det spelar ingen roll om det är någon i din familj, en släkting, en kompis eller någon som du inte alls känner – det är aldrig okej. Det är förbjudet. Det står också i Barnkonventionen.

Om något sådant ändå händer kallas det för sexuellt övergrepp. Det går inte att se på den personens utseende eller kläder.

FAKTA

Det är svårt att förstå varför en del gör så här mot barn. Men det är aldrig ditt fel. Och det är aldrig på skoj, en lek eller hemlighet även om personen som gör sexuellt övergrepp mot dig säger det. Kanske hotar hen dig med att något hemskt kan hända om du berättar.

FAKTA

Du har rätt att få hjälp

Om någon gör något med din kropp som du inte vill är det viktigt att du berättar det för en annan vuxen som du litar på och som lyssnar på dig. Du behöver göra det även om personen har sagt att det är hemligt eller hotat med att något hemskt kan hända om du berättar.

 

FAKTA

Om det känns svårt att berätta kan du prova att skriva istället och visa för någon.

De som jobbar i skolan eller i sjukvården måste alltid hjälpa barn som har varit med om något sådant.

FAKTA

Att prata med en kompis

Att prata med en kompis kan vara bra, men ofta behöver en vuxen hjälpa till. Klicka här för att läsa vad du kan göra om en kompis berättar något jobbigt.

Prata med en kompis

Om du har det jobbigt kan det vara en bra början att prata med en kompis. Men det är alltid en vuxen som har ansvar för att du får rätt hjälp.

Du kan prata med en vuxen i din närhet. Om du vill kan du be en kompis följa med dig.

Om en kompis berättar något som är jobbigt kan det vara svårt att veta vad du ska göra. Kompisen kanske vill att det ska vara hemligt.

Men en hemlighet som känns svår eller gör dig orolig ska nog inte fortsätta att vara en hemlig.

Att berätta det för en vuxen betyder inte att du sviker din kompis. Det är ett sätt att hjälpa din kompis att få hjälp.

Du kan också be din kompis att själv berätta för en vuxen. Om din kompis vill och det känns bra för dig kan du kanske följa med.

Amadi har hemska minnen

Amadi är tio år. För tre år sen kom han till Sverige tillsammans med sina föräldrar och sina två systrar. I deras hemland är det krig.

Amadi tänker ofta tillbaka på hur det var att bo i ett land där det är krig. På nätterna drömmer han mardrömmar om att han är tillbaka i kriget igen. När han vaknar är han ledsen och rädd.

När det skulle bli nytt år i Sverige hände något konstigt. Plötsligt började det smälla överallt och på himlen såg det ut som små explosioner. Amadi blev jätterädd för att det hade blivit krig även här.

Hjärtat slog jättefort och han blev alldeles svettig. Han skrek, slängde sig ner på golvet och skyddade sitt huvud. Pappa förklarade att det inte var krig utan att det var så här man firade det nya året i Sverige. Men för Amadi var det bara otäckt.

Det är bra att Amadis föräldrar finns hos honom och kan lugna honom. Det kan vara svårt att glömma när man har varit med om nåt hemskt.

Amadi behöver träffa någon som kan förklara hur han kan tänka på sina hemska minnen på ett sätt så han inte behöver bli lika rädd igen. Därför är det bra om Amadi – eller hans föräldrar – börjar med att berätta för någon som kan hjälpa till att förklara var Amadi kan få hjälp. Det kan till exempel vara någon i skolan, på vårdcentralen, eller någon annan som familjen har kontakt med.

Så får Amadi hjälp

Amadis pappa berättar för en granne om vad som hände med Amadi på nyårsafton. Grannen säger att han kan följa med Amadi och hans pappa till skolkuratorn och fråga vad de ska göra. Skolkuratorn är bra på att veta vem som kan hjälpa till med olika typer av problem.

Skolkuratorn ser till att Amadi får komma till ett hjälpställe som är särskilt bra på att prata om hemska minnen från krig.

Anneli som är psykolog där säger att hon ska hjälpa Amadi att lära sig att tänka på de hemska minnena på ett nytt sätt, men att de behöver träffas flera gånger.

Om du behöver hjälp – klicka här för att få veta hur du kan göra

FAKTA

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

Om du har varit med om något väldigt hemskt kan det vara svårt att sluta tänka på det. Om något händer igen som liknar den händelsen kan det kännas precis som om det hemska händer igen.

FAKTA

Om du har blivit slagen eller sett någon annan bli det tidigare kan du vara rädd för att det ska hända igen. Om någon till exempel kommer springande eller höjer sin hand kan du rycka till och tänka att den personen tänker slå dig. Om du har varit med om ett krig kan fyrverkerier påminna om det och det kan kännas väldigt obehagligt.

FAKTA

Du kan ha svårt att sova, drömma mardrömmar och känna dig rädd och ledsen. Om något nytt händer som liknar det obehagliga du varit med om kanske du tänker på det otäcka extra mycket.

Det kan också kännas i kroppen. Hjärtat kan slå fort, händerna bli svettiga och det kan göra ont i magen.

Med ett annat ord kallas hemska minnen för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

FAKTA

Hur kan du må bättre?

Om du varit med om något otäckt kan det vara svårt att glömma. Men det kan hjälpa att få berätta om det som har hänt för någon som lyssnar, till exempel en psykolog. Det är en person som är bra på att lyssna och på att förklara hur du kan tänka på jobbiga saker på ett nytt sätt.

Ibland kan du också behöva medicin.

FAKTA

Berätta för en vuxen

Om du själv varit med om något otäckt och mår dåligt är det viktigt att du berättar det för din förälder eller någon annan vuxen som finns nära dig som du litar på och vill prata med.

Om du är orolig för att en vuxen som finns nära dig inte mår bra är det bra om du kan berätta det för en annan vuxen.

Alex går till BUP

Till BUP kan barn och föräldrar gå och prata för att få hjälp med olika problem. Ibland kan det räcka med ett samtal, ibland behövs flera.

I den här filmen får vi följa Alex som besöker en BUP-mottagning.

Oscars pappa är väldigt ledsen

Oscars kompisar har en tid när de ska vara hemma som deras föräldrar har sagt. Det har inte Oscar. Hans pappa märker inte om Oscar är hemma eller inte. Förut var pappa glad och skojade och bar Oscar på axlarna trots att han är en stor pojke. Men sedan förra sommaren är pappa aldrig glad.

Pappa ligger mest i soffan eller i sängen och sover. Mamma bor i en annan stad och har inte träffat Oscar på länge.

Oscar skulle vilja prata med någon, men vet inte med vem. Han önskar att han hade en tid att komma hem till.

Oscars pappa har en sjukdom som kallas depression. Då är man väldigt ledsen och orkar inte göra sånt man brukar göra. Det är inte Oscars fel att pappa inte mår bra. Pappa behöver träffa en läkare så att han kan bli bra igen.

Det bästa är om Oscar kan berätta för en annan vuxen hur han har det. Han kanske kan börja med att prata med sin mamma?

En dag när Oscar är hemma hos en kompis frågade kompisens pappa: ”Hur är det egentligen med din pappa nuförtiden? Han är inte sig lik?” Då blir Oscar först arg, men sedan börjar han gråta. Och kan inte sluta.

Kompisens pappa följer med Oscar hem. Han pratar med Oscars pappa, men Oscar hör inte vad de säger för han lyssnar på musik i sitt rum.

Efter några veckor berättar Oscars pappa att han inte har mått bra, men nu fått hjälp. Han har också pratat med Oscars mamma och hon ringer nu varje vecka och pratar med Oscar. Han har också börjat åka till henne på loven.

Men allra bäst är det att pappa nu frågar hur Oscar har det i skolan. Och att pappa har bestämt att Oscar måste vara hemma senast klockan åtta på kvällen.

Klicka här för att läsa om hur du kan få hjälp.

Om någon i din familj är sjuk ska personalen också tänka på hur du har det.

FAKTA

Att vara deprimerad

Det är vanligt att känna sig ledsen och “nere” ibland. Men om man känner så i flera veckor kan man vara deprimerad.

FAKTA

Om man är deprimerad är ingenting kul och man är ofta väldigt ledsen. Man är trött och orkar inte göra någonting, inte ens sådant man brukar gilla. Ingenting känns kul. Man kan ha svårt att sova och kanske ha ont i kroppen. Om man är deprimerad kan man ha svårt att förklara för andra hur det känns.

Vuxna kan bli deprimerade till exempel om det har hänt flera jobbiga saker, eller om de har stressat för mycket under lång tid. Ibland vet man inte varför.

FAKTA

Om din förälder, eller någon annan vuxen som står dig nära, är deprimerad kan det vara jobbigt för dig. Det kan vara svårt att se någon man tycker mycket om vara ledsen och inte vet vad man ska göra för att det ska bli bättre. Det kan vara så att din förälder inte orkar hjälpa dig med sånt som han eller hon brukar. Då kanske du får ta för stort ansvar hemma, men det ska du inte behöva göra.

Det är inte ditt fel att din mamma eller pappa inte mår bra.

FAKTA

Hur mår man bättre?

Den som är deprimerad kan behöva prata med en psykolog eller läkare för att må bättre. En del kan behöva medicin.

FAKTA

Berätta för någon

Du har rätt att känna dig trygg. Om en vuxen som du bor med är deprimerad kan du behöva prata med en vuxen om hur du har det hemma och hur du känner.

Sara har för mycket att göra

Sara är tio år. Hon börjar bli väldigt bra på fotboll. Hon tränar flera gånger i veckan. På helgen är det match och Sara brukar göra flest mål. Alla i laget tycker att hon är bäst och båda hennes pappor är jättestolta.

Nu har Sara också börjat spela innebandy och så är hon med i en teatergrupp. Alltihop är roligt. Men Sara hinner aldrig bara vara hemma och ta det lugnt. Ibland vill hon sluta med fotbollen. Men vad händer då? Kommer papporna att vara lika stolta?

Det är bra om Sara tänker efter vad hon helst vill göra. Alla behöver vila ibland. Sara ska inte behöva känna att hon bara är omtyckt för det hon gör. Det bästa är om Sara kan berätta för sina pappor att hon vill sluta med fotbollen. De kommer säkert att förstå och vara stolta över Sara ändå. Föräldrar ska lyssna på vad barn vill. Om papporna inte förstår kan Sara kanske berätta för någon annan vuxen.

Sara frågar en dag sin kompis Lea om hon tror att papporna skulle tycka mindre om henne om hon slutar med fotbollen. Lea tror inte det och tycker att Sara ska prata med dem.

Så en kväll vid matbordet säger Sara att hon vill vara mer ledig och inte spela fotboll hela tiden. Papporna frågar först lite om varför och säger sedan att det är bra att Sara säger hur hon vill ha det. De kan annars inte veta hur Sara känner. De tycker att det viktigaste är att Sara mår bra.

Om du behöver hjälp – klicka här för att få veta hur du kan göra.

FAKTA

Stress

Du kan bli stressad när du får bråttom, kanske till bussen. Eller när du har många saker att göra på kort tid. Då är du ofta stressad en kort stund, men sedan brukar det gå över.

FAKTA

Ibland kan det hända saker i livet som gör att du är stressad länge. Då mår du inte bra. Det kan vara jobbiga saker, eller att du har för mycket att göra. Till exempel att:

  • skolan känns svår
  • det är jobbigt med kompisar
  • föräldrar bråkar eller skiljer sig
  • du är orolig för att någon inte mår bra hemma
  • du flyttar.

FAKTA

Det kan vara andra saker också. Ibland kanske du själv inte vet vad det är. Det kan också kännas stressigt fast du har många roliga saker att göra.

Kanske tänker du mycket på det som är jobbigt och är inte lika glad som innan.

Kan kännas i kroppen

Om du är stressad länge kan det kännas i kroppen. Du kan till exempel få

  • ont i magen
  • ont i huvudet
  • svårt att sova
  • svårt att slappna av.

FAKTA

Viktigt att prata med någon

Om du känner igen dig i det här behöver du prata med en vuxen.

Om det känns för svårt i skolan, eller om skolkompisarna är dumma, behöver din mentor, lärare eller någon annan vuxen på skolan få veta det.

Att ha ont i magen eller huvudet kan bero på andra saker, så det är viktigt att du berättar för en vuxen att du har ont.